Viktiga människor

Jag förundras gång på gång av hur mycket påverkan okända människor kan ha på en.
Var och röntgade foten idag, efter röntgen fick jag vänta 1,5h på att få träffa ortopeden. Satt först och läste lite innan jag bestämde mig för att dra in till ortopedmottagningen en halvtimme innan.

Väl där fick jag gå och sätta mig i en korridor vari en gammal man satt. Han hälsade glatt och jag blev glad. Strax efter kom en kvinna ut från ett rum och sa hejdå till honom. Sen inleddes diskussionen om att ha mobil påslagen, på sjukhuset mellan mannen och en sköterska (eller vad hon var, hon höll till i korridoren iaf) jag kunde inte låta bli att lägga mig i och sa att jag, även om man får ha mobilen på, stängde av min för det kändes mest rätt.

När sköterskan sedan gick iväg började den gamla mannen prata med mig och han var något så sjukt trevlig och bra på att berätta. Vi pratade om Internet och telefonen och han berättade om dess uppkomst. Synd att den som skulle träffa min ortoped innan mig inte kom så att jag fick gå in tidigare, för det känns som att jag kunde spenderat en hel dag där i korridoren!

I och för sig var det ganska nice att jag fick komma in tidigare, för det resulterade i att jag hann med sista bussen hem som jag kunde åka på samma biljett på som inresan.
När jag kom ut från mitt korta besök hos ortopeden satt han kvar och vinkade hejdå med ett stort leende... jag har svårt att tro att någonting kommer kunna förstöra min dag idag. Han gjorde mig så innerligt glad, det borde finnas fler sådana människor!!

Nu är min fot iaf hel!!! Det betyder att jag får ha vilka skor jag vill!!!! Jippie!!!

Jag får dock inte träna på någon månad än, vilket är både bra och dåligt eftersom jag tänkt att jag borde börja träna, men eftersom jag fortfarande inte har särskilt mycket lust att ta tag i det...

Bilden är inte på min fot utan tagen från internet.