Dop

Jag har ju inte berättat någonting om det dop jag var på förra helgen! Helt klart dags nu när jag fått klartecken att lägga upp bilder med!

På lördagen tog familjen (Förutom lillebror som var på turné i Tyskland) och farmor bilfärjan över till Aspö för att där vara med på dop för lilla Tiba, mitt kusinbarn. (Funderade, när jag skulle skriva på paketet, vadtusan jag är till henne... jag kom inte på något så det fick bli   "Tant Clara " märk väl hur fint mitt namn funkar med Tant före, ser bra ut för framtiden!) I kyrkan hade svalorna flyttat in vilket var himla mysigt när de flög runt över oss!

 

Dopet var givetvis himla fint och jag gjorde mitt bästa för att få bra bilder i det ljus som fanns! När dopet vad över bad prästen oss att sitta kvar för att de skulle komma tillbaka in och vi då skulle få tid att fotografera dem. Lydigt satt vi kvar och plötsligt började organisten spela på en välbekant melodi, efter ett par förvirrade minuter kunde jag konstatera att det var bröllopsmarschen och in kom min kusin med sin blivande fru.


















Min faster, mamma, farmor, kusin och jag började gråta över hur fint allting var och jag kunde även ana hur pappas ögon vattnades en aning. Helt plötsligt hade vi ett bröllop framför oss och det var hur fint som helst. Löftena som lästes kom direkt från hjärtat och nervositeten lyste igenom och gjorde allt sådär äkta!

Det visade sig att det bara var brudparet och prästen som vetat om något innan vilket var himla kul. Inte ens min kusin som hållit Tiba hade förstått varför hon uppmanats gå in igen och sätta sig snabbt. I alla fall blev det ett himla fint bröllop och mysigt kalas efteråt. Mamma fick mig att lova att inte göra detsamma när jag ska gifta mig och det kunde jag faktiskt gå med på, hur fint det här än var!