När jag var yngre, sådär 16 år, trodde jag att jag skulle bli kvar i Karlskrona för alltid. Missförstå mig inte nu, det var inte med sorg jag trodde mig inse detta, utan med någon slags lugnande glädje. Jag har alltid gillat Karlskrona och att lilla jag skulle flytta iväg var näst intill otänkbart.
När jag gick ut gymnasiet förändrades dock allt. Helt plötsligt hade jag sökt och blivit antagen till en utbildning i Örebro. En stad jag knappt visste någonting om, jag hade inte ens koll på vart det låg. Skit samma, jag var tvungen att göra något och jag var inte alls sugen på att jobba vidare på Konsum trots erbjudande. Jag hade inget sug att dra iväg, jag var inte trött på allt, jag var inte fast besluten om att jag genast måste flytta hemifrån. Men så satt jag där, lördagen den 25e augusti 2007, en vecka för tidigt, i min egna lägenhet, nästan 50 mil hemifrån.
Allt gick strålande och från att aldrig har använt en diskmaskin till att sköta ett helt hushålle var inte ett jättestort steg trots allt. Livet var inte så svårt och efter två år var jag trött på staden, nu ska nämnas att jag hamnade i Karlskoga och inte Örebro, alltså en bit utanför, så lite koll hade jag på vart jag var på väg. Efter två år blev det iaf hem igen, över sommaren, sen iväg igen, Växjö. Nu har jag bott i staden, som ligger betydligt närmre hem, i två år och jag börjar vilja dra därifrån. Som tur är kommer Umeå få ta hand om mig i höst vilket kan ge mig lite ny luft.
Det känns som att efter två år på ett ställe behöver jag något nytt. Ny luft, nya människor och nya känslor. Nya låtar att förknippa med det som sker kring mig och nya rutiner (även fast jag är mycket rutinfast på hemmaplan). Ska bli skoj att få dra iväg och jag hoppas på en riktigt mysig höst och vinter med överdrivet långa solnedgångar i norrland!Vad lite man kan veta om sig själv som 16åring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar