Det där med att ljuga

Jag kan som bekant inte ljuga särskilt bra, det är helt enkelt inte min starka sida. Detta ser jag för det mesta som något positivt, ibland kan det dock bli himla pinsamt. Som idag på bussen...

Kliver på bussen
- Rabattkort vuxen till stan
Busschauffören:
- Ungdom? 
Det är här väldigt lätt att bara säga Ja och låta det passera, då är det ju knappt ens en lögn... nåväl jag kan inte ljuga och fortsätter...
- Nej, vuxen
Chauffören tittar på mig med en blick som tydligt säger en blandning av "Det är ok, du kan få åka som ungdom" och "är du lite dum eller!?"
- Det är upp till 20 man kan åka som ungdom, säger han
En bra hint om att jag borde köra med bara, men det går inte, jag envisas...
- Ah, fortfarande vuxen då...
Chaffören ger upp, inser att jag är ett hopplöst fall och knappar in vuxen. Jag går och sätter mig långt bak i bussen och skäms hela vägen in till stan.